onsdag 11 mars 2009

Here we go again

Den oerhört intensiva valperioden gjorde att jag närmast mådde illa bara jag såg en dator. Jag la alltså ner bloggandet. Under en period la jag också ner att ens öppna datorn, vilket gjorde att jag har 234 oöppnade mail i min mailbox...

När jag tänkte ta tag i det hela igen, drabbades jag av en hejdundrande influensa. Två av de dagarna spelade jag bowling, de närmaste åtta dagarna låg jag i sängen. Jag såg alla avsnitt av min favoritserie Matador, plus två säsonger Grey´s Anatomy. Jag pallrade mig ner till källaren och hämtade upp en kasse kvalitetslitteratur med titlar som Frestande cowboy, Den nye kirurgen och Hertigens rival...

Annars har jag varit inne i en låååång period av facklitteraturläsning. Jag har läst biografier om Selma Lagerlöf, mycker historia och nu läser jag en fascinerande biografi om Klara Johanson. KLARA JOHANSON, sa jag. Ah, du vet inte vem hon är, duobildade och okultiverade läsare... ;) Halmstads första kvinnliga student, när hon kom till Uppsala fanns det 23 (tjugotre) kvinnor som läste vid universitetet. Fil kand, litteraturhistoria och nordiska språk, journalist, kulturskribent, författare, you name it. Dessutom var hon en av de första som var öppet lesbisk och levde under många år tillsammans med Ellen Kleman. De jobbade tillsammans på tidskriften Tidevarvet, med bl a Elin Wägner. De umgicks med kvinnorna i Fogelstadgruppen och var engagerade i rösträttskampen, speciellt Ellen. Selma Lagerlöf fanns i utkanten av umgängeskretsen.

Om jag skulle göra något annat av mitt liv, så skulle jag vilja sitta på universitetet i Göteborg och forska i Kvinnohistoriska samlingarna. Jag tror att det skulle passa mig som handsken. *suck* (Ni känner väl hur väl detta rimmar med Den nye kirurgen?)

F ö älskar jag Spotify.

Jag håller på Morgan Alling i Let´s dance (fast blondin-Bagges hårdrocksklänning var urläcker), jag kollar Beck på söndagarna och Persbrandt är fortfarande skitsexig. Och jag har inte rökt på snart sex månader! Den 27 ska Gulla och jag ut och fira, både att det har gått ett halvår, men också att hon blivit av med gipset!

2 kommentarer:

  1. Åh, så glad jag är att du har kommit i skrivartagen igen. Ser fram emot många underfundiga texter. Var det kanske min önskan som gjorde att du fick lusten tillbaka för bloggandet?

    SvaraRadera
  2. Nja, det hade nog bara varit en tidsfråga ändå. Det var läge, helt enkelt!

    SvaraRadera