Ny veckosammanfattning. Jäkla OS...

Styrelsemöte under den gångna helgen. Smålänningen lagade fantastiskt god mat! Ett stort tack till The first lady (måste hon väl vara, hon är ju presidentens fru!) som vågade släppa loss tre vilt främmande människor i sitt kök, tre som genast började hojta efter kniv, plastbunke, matberedare, provnål o s v.

Kom till Götet vid midnatt ungefär, natten till måndag. Den blåvita skulle upp och jobba efter semester dagen efter, och vi var rätt slitna efter en tuff helg och en regnig hemfärd. Stannar utanför huset, jag går mot bilen (den bil som alltid har startat direkt och inte krånglat en dag) med en gäspning och trycker på fjärröppnaren. Vad händer? Absolut ingenting. ABSOLUT INGENTING. Bilen är totalt död. Skitkul en regnig natt. Efter ett antal försök att få liv i den med startkablar - den blåvita har utrustning alltså, jag har det inte - var det bara att inse att med den bilen skulle iallafall inte jag komma hem. Eftersom den blåvita är en klippa satte hon sig i bilen och körde mig hem! Såååååååååååååå gulligt!!

En aningens seg måndag vidtog, inklusive möte på eftermiddagen. Bilen stod där den stod. På tisdagen åkte jag till Mekonomen för att köpa ett nytt batteri (fast det hade de inga, så jag fick låna ett! Gud så gulliga folk kan vara!), den äkta hälftens bilmek trodde att det skulle räcka. Kidnappade en rektor (man kan ha dem till en hel del faktiskt! :O TACK MIKAEL!!) som åkte med upp och bytte batteri åt en dam (?) i nöd. Bilen startade snällt och jag körde hemåt, nöjd. Iallafall en stund. Helt plötsligt lyste en massa lampor som inte brukade lysa och saker som brukar fungera fungerade inte. Fläkten, t ex. Rätt bra att ha när nån står och hinkar vatten över framrutan. Som tur var funkade vindrutetorkarna. Eller iallafall en del av dem - normalspeed. Intervall fungerar inte, och inte snabbspeed. Åtminstone inte värt namnet...

Nu sitter mitt eget batteri i, lånebatteriet är återlämnat och bilen ska till farbror bildoktorn på måndag. Mycket mystiskt detta.